|
MEDVERKANDE
BAND ALINGSÅS 2006 |
||||||||||||||||||||
|
Klicka på länkarna nedan för
att komma till det band du vill läsa om!
PHIL
MASON’S |
|||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
| BILDER PÅ ALLA BAND/MUSIKER UTOM PHIL MASON & CO HITTAR DU HÄR | |||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
PHIL
MASON’S Bandet
bildades av medlemmar från Max Collie’s Rhythm Aces och på kort tid
grundlades en omfattande internationell popularitet. Phil
var kornettist hos Collie i tjugotalet år innan han grundade All Stars
1992. Han är också huvudarrangör av The Isle of Bute Jazz Festival i
Skottland och är ofta engagerad som soloartist. Basisten
Trefor Williams och Jim McIntosh på banjo bidrar med individuell
skicklighet och sina solonummer till bandets stora popularitet. Förvånansvärt
få ändringar i bandsammansättningen har skett sedan starten. Senast
tillkomna är trombonisten Micky Cooke och Laurie Chescoe på trummor,
som båda tillkom 2003. Micky
har varit professionell musiker i snart 40 år och kommer närmast från
Acker Bilks band. Laurie började sin musikaliska bana redan i slutet av
50-talet och har ett långt förflutet som egen orkesterledare. Phil Mason’s New Orleans All Stars: Phil Mason, kornett och bandledare; Christine Tyrrell, sång; Micky Cooke, trombon; Roger Myerscough, klarinett och baritonsax; ”Gentleman” Jim McIntosh, banjo; Trefor ”Fingers” Williams, kontrabas; Laurie Chescoe, trummor. |
|||||||||||||||||||||
| BILDER PÅ PHIL MASON´S NEW ORLEANS ALL STARS & CHRISTINE TYRRELL | |||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
JUMP
4 JOY Jump
4 Joy är bandet som består av idel exceptionella musiker, solister och
underhållningsartister. Välbokade givetvis, med över 2000 gig sedan
1990, och ett populärt husband med stor stampublik på jazzpuben
Stampen i Stockholm. Jump
4 Joy har anlitats av ledande USA-artister som kompmusiker, bl. a. till
Albert King, Frogman Henry, Sandra Hall, The Drifters, Johnny Dyer,
Eddie & Jimmy Burns (Delmark), samt svenska The Boppers och Dag Vag. Jump
4 Joy har haft Ann-Kristin Hedmark, Owe Thörnkvist, Stig Vig, Kenneth
Arnström, Hector Bingert & Tina Leijonberg som gästartister. Bandet
är festivalfavoriter på bland annat New Orleans Jazz & Heritage
Festival i USA; norska bluesfestivaler i Notodden och Trysil; Nad Pilawe
i Polen; Blues V Leve i Tjeckien; festivalerna i finska Kajaani, Ylläs,
Jyväskylä, Imatra och Kuopio; Skeppsholmen All Star Festival i
Stockholm; Mönsterås, Lund, Aarås, Järfälla, Bro och Huddinge jazz-
och bluesfestivaler; Orsa- & Storsjöyran mm mm. Jump
4 Joy består av: Ulf
Sandström, piano och sång; Bo
Gustafsson, saxar; Anders
Almberg, trummor samt Jan
Adefelt, kontrabas. |
|||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
JÖRGEN
ZETTERQUIST WITH FRIENDS Jörgen
och hans vänner huserar till vardags, som sagt, i skogarna runt Arvika.
Bandet är uppbyggt kring Jörgen Zetterquist, som har spelat jazzmusik
i Bix Beiderbeckes och Bobby Hacketts anda i mer än 55 år. Jörgens
vänner består av: Erik
Berndalen, kornett, trumpet,
numera verksam i Malmö; Per-Olov
Berndalen, piano, sång och
presentationer; Robert
Henriksson, bas; Christer
Andersson, gitarr och banjo samt Lars-Uno
Ericsson, trummor. Bandet
har alltså två kornettister som åldersmässigt minst sagt tillhör
olika generationer – det skiljer 53 år mellan de båda! Spelmässigt
är dock inte skillnaden särskilt stor utan stilen är förankrad i
swing- och sweetrepertoaren från 20-30-talen med enstaka utflykter till
1940-talets ballader. |
|||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
BLACK
BENNY’S BAND – Gårdagens
”Black Benny”, vars egentliga namn var Ben Williams, var en
legendarisk, om än något obskyr, trumslagare i 10- och 20-talens New
Orleans. Benny, som spelade bastrumma i de legendariska brassbanden
Onward och Tuxedo, valde så småningom den breda vägen och knivskars
till döds av en kvinna 1924. ”Man,
the music‘s really grooving and the weather‘s just fine. Everybody
who‘s not playing simply joins the second line. All the folks in the
street are dancing to the beat, that old Black Benny’s laying down, it
goes right to your feet” (ur texten till ”Black Benny”, skriven
av Thomas l’Etienne). Dagens
”Black Benny” är också trumslagare. Han heter i verkligheten Benny
Trapp och är från Landskrona.
Han sjunger ibland även egna bluestexter och är i allra högsta grad
levande! Kristian
Barfoed, numera bosatt i Limhamn,
spelar trombon och är välkänd från det danska bandet Kardinalerne. Göran
Magnusson från Hjo spelar piano
och ställer även ut bilder i Konsthallen under festivalen. Göran var
under flera år verksam i New Orleans Delight, också från Danmark. Klarinettisten
Leif
Sivertsson hör hemma i Alingsås
och har, liksom basisten Ebbe
Kjersgaard
från Falster, spelat i flera länder, bl a med Doc Houlind. |
|||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
HOT
CLUB DE SUÉDE & KLAS LINDQUIST Under
juni 2003 fick Andreas den stora äran att som förste svensk någonsin
framträda på scenen i Samois, Paris under världens största Django
Reinhardt-festival. I Sverige har Andreas belönats med
Fasching-stipendiet, Hagström-stipendiet samt Armstrong-stipendiet från
Tradjazzens Vänner. Andreas
svenska grupp Hot Club de Suéde, räknas som en av Sveriges mest populära
jazzorkestrar för tillfället. Bland annat var de nominerade till
Stockholms bästa liveband, alla kategorier 2003! Franska
Hotkvintetten var ett begrepp under 30-talet. Ledarfigur i
originalbandet var gitarristen Django Reinhardt (1910-1953), en av de största
stilbildarna i jazzens historia. Django skapade jazz med inslag av sitt
zigenska arv, en musik som lever än i dag och nu även blivit populär
på nytt i Skandinavien mycket tack vare de här tre unga killarna från
Stockholm. Hot Club de Suéde förvaltar arvet efter Django och har
formligen slagit knock på jazzpubliken i Sverige och världen över med
sitt flyhänta och swingfyllda spel. Hot
Club de Suéde har deltagit i en tidigare Alingsåsfestival och kommer
vid en av årets konserter att gästas av klarinettisten och
altsaxofonisten Klas
Lindquist. Hot
Club de Suéde består av: Andreas
Öberg, gitarr;
Gustav
Lundgren, gitarr och Hampus
Lundgren, kontrabas. |
|||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
KLAS
LINDQUIST I
förutsättningarna får att man skall kunna tilldelas Alice
Babsstipendiet framgår att man skall vara max 30 år och gränslös
jazzimprovisatör. Vilket alltså Klas Lindquist lever upp till. I
motiveringen sägs bland annat att ”Klas är en högt respekterad
ensemblemusiker, en strålande improvisatör och solist, samt hyllad
som kompositör och kapellmästare. Klas behärskar dessutom till fullo
en rad olika stilar, vilket gör att han smälter in och berikar de
mest skilda sammanhang.” Klas
har deltagit i ett flertal Alingsåsfestivaler och gör i år ett gästframträdande
med Hot Club de Suéde. |
|||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
THE
RED WING BAND MED BRIAN CARRICK & EVA KARIN ANDERSSON Vid
årets festival spetsas bandet, som vid flera tidigare tillfällen, med
den engelske klarinettisten och tenoristen Brian
Carrick, ett av dagens största
namn inom New Orleansjazzen. Lägg till detta också vokalisten Eva
Karin Andersson, en ny ung jazzröst
med genuin känsla för swing och jazzens rötter, och du har en ytterst
spicy jambalaya att njuta av. Lasse
Collin, sax och klarinett, spelar
numera helst tenorsax med lite rå ton modell 50-tals rock, men kan också
ta till klarinetten – ”bara det svänger!” Hans
Zakrisson, trombon, en New
Orleans-trombonist som lika gärna spelar leadet i gamla fina melodier
som genuin tailgate-stil i ensemblespelet. Sune
Linder, piano, började sin
pianobana i Karlstad i slutet av 50-talet, därefter cirka 30 år med
Carnegie Jazz Band. Oerhört mångsidig, spelar alla slags låtar och
kompar alla slags musiker. Leif
Melldahl, bas, lirar med hela
kroppen. Enda basisten i Göteborg som vänder ögonvitorna utåt när
det svänger. Smäller med sensträngarna på det äkta slapmanér som
ger musiken det autentiska New Orleansgunget. Lennart
”Mysto” Werdell, banjo, är
en av Göteborgs verkliga tradjazzlegender. Har sett till att det svängt
rejält om en mängd framgångsrika konstellationer genom åren. Svensk
mästare i jazz med egna Mystos Jazzorkester 2005. Även en duktig
vokalist och gitarrist. Lennart
Carlsson, trummor, en genuin
rhythm-man i den sanna New Orleansandan med träblock, apskallar och
koskälla men utan highhat som sig bör. Har plågat trumskinnen
sedan tidigt 50-tal. Lennart
och hustrun Ann-Christine visar även lerskulpturer respektive målningar
på Grand under festivalen. |
|||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
EVA
KARIN ANDERSSON Eva
Karin startade sin bana som jazzsångerska på Alingsås Jazzfestival
2004 då hon sjöng ”His eye is on the sparrow” tillsammans med
Second Line Jazzband. 2005
sjöng Eva Karin tillsammans med Carrick’z New Orleans Band på Alingsås
Jazzfestival och med Red Wing på Göteborgs Jazzestival. I
år har hon medverkat, med stor framgång, i jazztävlingen i Göteborg.
På årets festival sjunger Eva Karin tillsammans med Red Wing och Brian
Carrick. |
|||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
SPICY
ADVICE RAGTIME BAND ”Spicy
Advice” är hämtat från en melodi, som den legendariske trumpetaren
Bunk Johnson har skrivit. Uttrycket kommer från den amerikanska södern
och betecknar något allmänt festligt och trevligt. Med ”Ragtime
Band” vill bandet manifestera att den musik man spelar har sitt
ursprung i den tidiga jazzmusik, som spelades av underhållningsorkestrarna
i New Orleans långt innan termen ”jazz” ens började användas. Något
av en Spicy Advice-specialitet har blivit just arrangerad ragtime av
kompositörer som Scott Joplin, Joseph Lamb med flera, men på
repertoaren finns också karibiska rytmer. En uppskattad del av
programmet utgörs av nummer från 20-talets stora bluesdrottningar,
som t ex Bessie Smith. Dessa framförs av orkesterns mycket skickliga sångerska
och klarinettist, Cissi Larsson. Medlemmarna
i Spicy Advice Ragtime Band är: Jocke
Falk, trumpet; Cissi
Larsson, sång och klarinett; Adam
Falk, tenorsax och klarinett; Håkan
Persson, trombon; Joel
Lindberg, piano; Jacob
Ullberger, banjo, Andreas
Gabrielsson, bas och Moussa
Fadera, trummor. |
|||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
SECOND
LINE JAZZBAND Bandets
unika spelstil består i grunden av New Orleansrevival som har kryddats
med en blandning av swing, rock och blues – ja, till och med något
riktigt sliskigt svensktoppsnummer kan ibland ingå som en
ingrediens under Second Lines scenframträdanden. Bered er på ett
ordentligt tryck och att praktiskt taget vad som helst kan hända på
scenen när de här grabbarna kommer igång på allvar. Second
Line Jazz Band har vunnit första pris i Göteborgs Tradjazztävling och
några år tidigare vann man även SM i Gladjazz. Niklas fick Louis
Armstrong-stipendiet 1997, Olof fick det några år senare, så nog är
det ett mycket meriterat band som vi har glädjen att åter presentera för
Alingsåspubliken. Jesper
Albrektsson på trumpet och sång,
har utvecklat en egen spelstil med legendariske Bunk Johnson som främsta
förebild. Man kan nog också misstänka att pappa Ulf haft en viss
inverkan på Jespers yrkesval. Olof
Skoog, diverse saxofoner och sång,
har bakom sig en gedigen musikutbildning och blev medlem i Second Line
1997. Olof spelar även i Miracle Hot Five, Gumbo och som gästsolist
på ett otal andra tillställningar. Niklas
Carlsson, trombon och sång, är
något av en multiinstrumentalist och är även han medlem i Miracle Hot
Five, samt Happy Jazz Band, där även mamma Ann-Christine och pappa
Lennart spelar piano respektive trummor. Åldermannen
i bandet, Anders
Wasén, spelar banjo. Även
Anders växte upp i en musikalisk miljö. Han har under årens lopp
spelat med celebriteter som George Lewis, Chris Barber och Trummy Young. Basisten
Per
Bachs popularitet grundar sig
till stor del på hans utmärkta ”slap”-spel, en teknik som tidigt
utvecklades av basisterna i New Orleans. Per spelar även cello i en
egen sträng-kvartett. Anders
Östlund, trummor, har få övermän
när han kommer igång på sina trummor – och kommer igång med besked
gör han alltid! |
|||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
GOTA
RIVER JAZZMEN Bandet
har framträtt i både radio och TV och har, inte minst genom sina välbesökta
kyrkokonserter, vunnit en stor publik långt utanför ordinarie
jazzkretsar, både i Sverige och utomlands. Den
främsta inspirationskällan är George Lewis Ragtime Stompers från
50-talet men Gota River Jazzmen har tillägnat sig ett alldeles eget
”sound”, rikt på nyanser. Man kan lyriskt och finstämt framföra
en stillsam hymn i kyrkan men också med kraft och pondus riva av Mobile
Stomp på en jazzklubb. Många jazzentusiaster påstår sig finna
likheter med det legendariska Ken Colyerbandet från 1950-talets
England. Bunk
Johnson sa en gång, att alla vackra melodier kan framföras av ett New
Orleansband. Jazzmännen visar detta genom att i sin repertoar ha många
melodier, som normalt inte spelas av jazzband. I sina intressanta skivprojekt
har Gota River Jazzmen hittat riktiga pärlor bland gamla läsarsånger
eller lyckats finna låtar, som intervjuade äldre jazzmusiker påstod
sig hört Buddy Bolden spela men, som inte fanns inspelade på skiva förrän
Gota River Jazzmen ändrade på den saken för några år sedan. Jazzmännen
har genom åren givit ut flera skivor, som fått ett mycket positivt
mottagande av recensenter världen över och gjort Gota River till
ett väletablerat jazzband med årliga turnéer i Europa. Som en
naturlig följd av detta försvann prickarna i ”Göta” för några
år sedan. Bandets
medlemmar har spelat ihop under lång tid och känner varandra väl. De
har genom åren utvecklat ett lyhört ensemblespel av bästa New
Orleansmärke. I
främre ledet hittar vi Esbjörn
Olsson på trumpet, Lars
Ehnström på trombon, Sverker
Nyström på klarinett och sax
samt Ingemar
Wågerman på piano. Bakom
dessa finns en rytmsektion bestående av Göran
Möller på banjo, Bertil
Boström på bas och numera med Lars
Gunnar Röök på trummor, sedan
Hans Åsberg lämnat orkestern efter nio år. |
|||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
CARRICK’S
GEORGE LEWIS QUARTET George
hade knappast behövt bekymra sig den där gången. Carrick’s
George Lewis Quartet är i allra högsta grad ett bevis på att New
Orleansjazzen fortfarande lever och blomstrar snart 40 år efter Georges
död på nyårsafton 1968. Inte ens Hurricane Katrina har lyckats förändra
detta faktum. Den
här kvartetten är alltså en tribut till George Lewis, en av de
riktigt stora revivalmusikerna. Räkna med att ni kommer att få höra
Burgundy Street Blues, St Philip Street Breakdown och flera andra av
Georges oförglömliga melodier. Carrick’s
George Lewis Quartet består av Brian
Carrick, klarinett; Hasse
Jörgensen, banjo; Gunnar
Smedberg, bas och Hans
Åsberg, trummor. PS.
Har ni någonsin undrat vart alla gummiband tar vägen numera? Ta en
titt på Brians metallklarinett – där finns dom! Klarinetten har för
övrigt tillhört George Lewis och är en gåva till Brian från Georges
dotter Shirley. |
|||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
TANT
BLÅ Bandets
första spelning var på First Hotel Grand i november förra året –
en bejublad premiär, som dessutom innebar ett nytt publikrekord! Tant
Blå låter jazz, Tant Blå låter soul och Tant Blå låter rythm’n
blues, men soundet är ändå eget. Om man trots allt ska våga sig på
någon slags musikalisk jämförelse med mer etablerade musiker närmar
sig Tant Blås musik en mix av Albert King, Janis Joplin, Bob Dylan och
svensk progg! Den blå undertonen, gunget, svetten, spelglädjen och svänget
finns där hela tiden och det känns viktigare än etiketter! Medlemmarna
i Tant Blå är: Bengt
Andersson, gitarr och sång; Mats
Hellgren, trummor; Mats
Jonsson, bas; Erik
Lindberg, gitarr och sång, samt Anna
Stålsjö, sång, percussion
och gitarr. Vem den blå ”tanten” i sammanhanget är framgår dessvärre
inte – knappast Anna väl…? |
|||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
STEN På
80-talet hade Sten kvartetten ”Kvickrot” tillsammans med tenoristen
Karl Petermann och 1999 startade han tillsammans med bl.a. Johnny
Enquist och David Sundby ”Sten Rönbeck Kvintett” som spelar
uteslutande eget material och en hel del freeform. 2002 bildade Sten en
trio med sångerskan Marika Cailly och gitarristen Mike Peters och samma
år uppstod ännu en grupp – ”STEN”, med en udda och genomgående
akustisk instrumentering; oboe, violin, gitarr, kontrabas och trummor. En
gränslös musikalisk upplevelse där traditionellt klassiska instrument
möter jazzen. Egna kompositioner, speciellt sound, melodiskt, lyriskt,
naturnära, värme, känsla... Lyssna och upplev själv! Medlemmarna
i Sten är: Sten
Rönbeck – gitarr, Joakim
Svensson – oboe, Lars
Börjesson
– violin, Björn
Jörrel – kontrabas. |
|||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
KULTURSKOLANS
STORBAN Orkestern
har turnérat i Tyskland ett flertal gånger och även spelat i England
vid ett tillfälle. Den har också framträtt på Potatisfestivalen och
Liseberg. Repertoaren
är varierad, och består till stor del av ”gamla godingar” som
Little Brown Jug, American Patrol och Tribute till Basie. Man låter även
höra sig i lite popigare arrangemang som Black Magic Woman, samt några
av Sammy Nesticos låtar – Free Spirit och Tater Patch – där de
flesta av bandets medlemmar även framträder som solister. |
|||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
DRILL
& DANS |
|||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||
|
JAZZKVÄLL
I NORSESUND Tubakvartetten
är förstås Tubatrion, som denna kväll får sällskap av trumpetaren Rickard
Podgorski. Rickard spelar som
bekant också i Carnegie Jazz Band och Tant Bertas Jasskapell. Övriga musiker
är: Lars
Elf, alt- och tenorsax, klarinett; Dag
Söderberg, banjo, samt kapellmästaren Bert Slättung på bastuba och sång. |
|||||||||||||||||||||
|
|